Någon här som är opartisk?

Fick en kommentar via enkät, från en villaägare som var klok nog att skicka efter Värmeguiden.

Min fråga är ju som bekant: Vilken är din enskilt största utmaning, frustration eller problem när du letar information som hjälper dig med dina funderingar om uppvärmning och värmesystem?

Den lämnade kommentaren var: Att få tag i uppgifter från opartisk person…

Jag får höra det ofta. Villaägare som beklagar sig över företag som förespråkar just den lösning de själva säljer (så klart). Installatörer som direkt och bestämt säger det är värmepump du ska ha. Tillverkare som utan att tveka påstår att deras burk passar allt och alla.

Grejen är att ingen är opartisk. ALLA är förskräckligt subjektiva.

Inte ens jag är opartisk. Fast jag inte saluför värmesytem. Fast att jag utger mig för att ge tips och råd om uppvärmning och värmesystem.

Det är därför jag undviker att ge direkt peka ut om vad som passar eller inte passar – eller vad jag rekommenderar eller inte rekommenderar – när villaägare vill att jag berättar vad de ska välja (efter att med 20 korta ord beskrivit sin situation).

Eftersom ingen är opartisk är det viktigaste att DU som villaägare samlar på dig relevant och användbar information. Att du är faktiskt är så PARTISK DET BARA GÅR och tar reda på vad som passar dig, ditt hus och din familj.

Det är därför jag tagit fram Värmeguiden (min rapport med 10 svar du måste ha innan du skaffar ny uppvärmning), mina checklistor för att kontrollera kalkyler och säkerställa att företagen du tar in offert från också utgår från korrekta uppgifter, mm.

Att någon påstår att de är opartiska är en säker varningsflagg. Var skeptisk.

Låt dig inte styras eller ledas av företag och installatörer. Var påläst och informerad så du kan ställa intelligenta frågor – så du kan avgöra om du får intelligenta och användbara svar tillbaka.

Om du inte har Värmeguiden tillhands, så skickar du efter den här:
http://www.varmahus.se/varmeguiden.php

Det är svårt att välja vilken värme som passar till vårt hus. Vi har redan olja och elpanna.

Här är en fråga från Göran:

Hej Stefan! Vi bor i ett hus som är 165 kvm. Det är svårt att välja vilken värme som passar till vårt hus. Vi har redan olja och elpanna. Tack för hjälpen!

Om du eldar olja har du ett vattenburet värmesystem och har många valmöjligheter om du vill byte värmesystem. Beroende på av vilken anledning du villa byta värmesystem kan du ta reda på dina alternativ, för- och nackdelar.

Anledningar att byta värmesystem:

  • lägre kostnad för värmen
  • mindre eget arbete
  • mer miljövänligt

Värmepump (bergvärme, ytjordvärme) hämtar 50-70% gratisvärme från mark eller berg. Det är också en ganska stor investering. I ditt fall 100.000-150.000 kronor. Driftkostnaden är 35-45% av elpriset. En värmepump är bekväm och använder el effektivt.

Eftersom du har oljepanna och skorsten så kan också pelletseldning vara ett alternativ. Det helt klart mer jobb att sköta en pelletsanläggning (fylla på bränsle, aska ur, sota) jämfört med oljeeldning eller värmepump (som är helt automatiskt). Men investeringen är lägre, och driftkostnaden är jämförbar med bergvärme, cirka halva el/oljepriset.

Pellets i budgetvarianten innebär att du monterar en brännare till den oljepanna du har och matar pellets från ett mindre förråd som du själv fyller på med 16-20 kg säckar. En sådan anläggning kostar ca 25.000 kr installerad.

Om oljepannan är gammal kan du byta till en pelletspanna. Om du har plats till ett stort pelletsförråd som tar 3 ton (antagligen dubbelt så stort som din oljetank) köper du pellets för 40% av el/oljepriset och får en mer självständig anläggning. Investering cirka 60.000 kr.

Med dagens energipriser är det alltid intressant att överväga om solvärme ska installeras på samma gång. Då installeras en ackumulatortank som är värmesystemets hjärta, där värme fylls på och lagras från solvärme, pellets, el eller vilket annat energislag som för tiden är gynnsamt.

Om du bor i tätort som erbjuder fjärrvärme är  det ett fördelaktigt värmesystem. Installationskostnad varierar, ca 40-60.000 kr, liksom driftkostnaden 45-80% av el/oljepris. Fördelen är ett helt bekymmersfritt värmesystem. Nackdelen är att du är knuten till endast en leverantör.

Som du ser har du många valmöjligheter. Tänk på att ditt värmesystem har en livslängd på 15-25 år så försök att ta hänsyn till framtida energipriser.

Här kan du läsa mer om de alternativ du har beroende på det värmesystem du har idag: http://www.varmahus.se/varmesystem/nytt_varmesystem.php

Varför känns stengolv kallare än trägolv i samma rum?

Fick en fråga från Emma:

Varför känns stengolv kallare än trägolv i samma rum? Golven har ju samma temperatur? Och en fråga till, varför bränner man sig inte när man sitter i en bastu där temperaturen kan vara 90 grader? Eller när du sticker in handen i en ugn som är uppvärmd till 200 grader(rör inte vid själva ugnen ). Hur kommer det sig ? Tackar för svar :)

Om ett material känns varmt eller kallt beror dess förmåga att överföra värme, snarare än dess temperatur. Det är temperaturskillnaden (mellan t.ex. golvet och din fot) som möjliggör en värmeöverföring.

Storleken på mängden värme (värme = termisk energi) som kan överföras beror på materialegenskaper som värmeledningsförmåga och värmelagringsförmåga.

Luft är ett exempel på ett material som har låg värmeöverföringsförmåga. Därför försöker man i isolermaterial stänga inne luft.

Gaser och väskor överför värme främst via strömning, eller konvektion som är det fysikaliska begreppet.

Fasta material överför värme främst via ledning. Goda ledare är bl.a. metaller.

Därför går det bra att sticka in handen i ugnen, men att vidröra delar av ugnen bränner. Handen utses i både fallen för samma temperatur, men mottar via ugnens delar avsevärt mycket mer energi än från den varma luften.

När det gäller golvet har stengolv en större mängd värme lagrad som gör att värmen från din fot inte påverkar dess temperatur. I fallet med trägolvet hinner din fot värme en del av golvet, på grund av att trä har sämre värmelagringsförmåga. Det gör också att det känns varmare.

Det är alltså inte temperaturen i sig som är avgörande om det upplevs varmt eller kallt – utan hur mycket värmeenergi som förflyttas mellan dig och det aktuella materialet.

Solvärme kan vara något för dig…

För några år sedan skrev jag en artikel om solsfångare. Den är lika aktuell nu som då. Här är ett kort utdrag:

Solvärme kan vara något för dig…

  • Om du har ett tak eller annan plats riktad mot söder att placera solfångare på. Du behöver inte nyttja taket på huset. Använd garaget eller ställ solfångaren fritt på tomten. Solen bör skina på solfångaren mellan kl. 9 och 15. Om det inte är möjligt kan du ändå njuta av solvärme, men din besparing blir något mindre.
  • Om du har plats för en solvärmetank på ca 500 liter. Solen skiner inte varje dag och därför behövs en solvärmetank för att täcka upp skiftande tillgång på solstrålning. Tanken lagrar uppvärmt vatten från solfångaren så att du alltid kan njuta av solvärmt varmvatten. Ofta kan tanken ersätta befintlig varmvattenberedare. Räkna dock med att du behöver en golvyta på närmare 1 kvm att placera solvärmetanken på. Varmvattenledning, rör från panna/värmepump och rör till radiatorer kopplas till tanken.
  • Om du vill satsa på en bra investering som betalar tillbaka mångdubbelt. Solvärme är en utmärkt ekonomisk investering. Du behöver 30-50.000 kr av egna besparingar eller pengar du kan låna. Redan första dagen sparar du mer pengar än den ränta du betalar på lånade pengar. Dessutom uppmuntrar staten till solvärme med ett bidrag på maximalt 7.500 kr. Du tjänar bra på solvärme.
  • Om du eldar ved och gärna vill slippa att springa i pannrummet från april till september. Med solvärme slipper du ta i ett vedträ på hela sommaren. Du slipper en massa arbete och får varmvatten bekvämt och enkelt. Din ekonomiska besparing blir förstås blygsammare, men att njuta av sommaren utan pressen att elda för varmvatten är väl också ganska värdefullt.
  • Om du vill göra en insats för bättre miljö. Miljön tjänar på solvärme eftersom solen är en helt förnybar energikälla. Solvärme är det enda uppvärmningsalternativ som inte ger någon som helst miljö- eller klimatpåverkan. Du kan hjälpa till. Miljön tjänar på solvärme.

Hur fungerar solfångare?

Solfångare producerar varmvatten. Solvärme får du när solen skiner, och eftersom solen skiner mest på sommaren får du det mesta av värmen från april till september.

Soliga dagar ger mer solvärme än molniga. Därför behöver du en solvärmetank att lagra solvärmt vatten i, varmvatten som du sedan använder under molniga och regniga dagar.

Det enda riktigt tråkiga med solvärme är att solen inte skiner så mycket när du behöver som mest värme, dvs. mitt i smällkalla januari. Därför är och förblir solvärme endast ett komplement till ditt ordinarie värmesystem. Du får inte all värme enbart från solfångare.

Vad spara på tilläggsisolering?

Att tilläggsisolera vinden är en enkel och lönsam åtgärd som du kan göra för att spara energi. Din vind är en förhållandevis stor yta på ditt hus och att ha den välisolerad sparar många kWh.

Dessutom lägger sig den varmaste rumsluften precis under taket – eftersom varm luft stiger – så drivkraften för värmeförlusten genom taket/vindsbjälklaget ökar (skillnaden mellan ute- och innetemperatur).

En villa i Ystad som ökar på vindsisoleringen från 150 mm till 400 mm på 100 kvm sparar 1.519 kWh per år.

En liknande villa i Haparanda med samma förutsättningar, sparar 2.536 kWh på tilläggsisolering.

Här kan du kolla vad just du kan spara i ditt hus, när du tilläggsisolerar vinden:
http://www.varmahus.se/energibesparing/tillaggsisolera.php